Jag har ett par tillfällen hjälpt företag vars e-post inte kommer fram eftersom deras e-postservern har hamnat på någon av alla svartlistor som finns på Internet. Det är inte lätt när man är ett företag på 10 personer med en Internetuppkoppling från Telia ProLane att hävda sig när AOL vägrar att ha med dig att göra.
Ta den ökända 88.blacklist.zap, en intern svartlista hos Microsofts Hosted Exchange. Det finns många frustrerade röster (t ex denna och denna) som vittnar om att det inte är helt enkelt att ta sig ur dessa listor.
Varför finns då dessa svartlistor? Svaret är enkelt: de är en fantastisk (och nödvändig) genväg vid spamfiltrering. Antag att du driver en tjänst som skall filtrera bort spam och att du har 10-tusentals användare vars e-post passerar ditt system. Om 99% av all spam kommer från ett fåtal IP-adresser, vore det inte rätt frestande att spärra dessa och spara massor av datorkraft? Läs gärna en bloggpost av Terry Zink som handlar om detta. Han är för övrigt inblandad (och ansvarig?) för 88.blacklist.zap.
Jag rekommenderar numera alla att skaffa sig en e-postpartner som inte bara filtrerar inkommande trafik, utan även filtrerar utgående e-post. Själva filtreringen är sekundär, visst kan det vara trevligt att veta att du inte skickar virus till dina kunder, men det viktiga att din egen e-postserver inte syns på Internet. Problemet med svartlistor blir då din e-postpartners, du har köpt dig ur det hela…
Ironiskt nog är detta kanske den framtida lösningen på hela problemet med spam. Ett grundproblem är just att det är “gratis” att skicka e-post, det finns förslag sedan länge att ta ett litet porto för varje e-postmeddelande. Spam sägs även vara en anledning till att Internettelefoni inte kan ersätta vanlig telefoni. Om det vore gratis att ringa, vad hindrar att din telefon ringer 100-tals gånger varje natt?
I och med att mindre företag redan idag måste betala pengar till företag för att försäkra sig om att deras e-postkommunikation skall fungera är vi inte långt borta från en lösning. Vi kanske inte betalar per e-postmeddelande utan i stället en månadsavgift, men resultatet blir detsamma.
Så hur ser framtiden ut? Tänk dig den dag när alla spamfiltrerande företag bildar en liten organisation och kommer överens om att inte ta emot e-post från företag utanför deras “Ring of trust”?
Svartlistorna har då plötsligt blivit en enda vitlista, där endast organisationer som känner till varandra utbyter e-post. Varje företag i världen måste skaffa sig en partner i den inre cirkeln för att kunna kommunicera med omvärlden. Är det verkligen så vi vill att framtiden skall se ut för e-postkommunikation?